Skam

Utanför museet i Malmö står en av de vita bussar som efter senaste s.k. världskriget transporterade överlevande från förintelselägren i krigets Tyskland till det neutrala Sverige där fred rådde. En högtalarröst upprepar hela dagarna en text om vad som skedde. Sverige har sen krigets slut gjort stor affär av sin goda gärning. Vi har lärt om de vita bussarna genom skolan, media och i historieböcker. För att ha lite fakta bakom mig så googlade jag på Vita Bussar och fann att historien inte är så fullständigt vacker som jag lärt. Avsikten var att rädda hem en del Skandinaver. Villkoret ställdes då att bussarna först skulle tömma ett läger för att där skulle bli plats för att ta emot Skandinaver från olika läger som alltså skulle få åka med bussarna till räddningen. Röda Korsets bussar började alltså med att transportera fängslade från ett läger till ett annat där en säker död väntade. Men visst fick dom sen rädda fler än vad dom transporterade till döden. Min avsikt med att berätta om Vita Bussarna var att ställa den så kallat behjärtansvärda insatsen i förhållande till flygtransporterna av afghaner till en ganska säker död eller i alla fall en säker misär i landet som dom anses höra hemma i även om dom aldrig förut varit där. Det är visserligen inte Röda Korset som står för dom nu aktuella transporterna men det är våra skattefinansierade myndigheter som agerar. Som en parallell till den nu aktuella utvisningen av ungdomar till Afghanistan kom jag att tänka på baltutlämningen, den skedde också efter andra världskrigets slut. Skamligt och föga ärorikt lämnade Sverige ut, åt Sovjetunionen, mer än 2000 balter och tyskar som efter att de flytt till Sverige hållits internerade här. Många tycker att det är tragiskt skamligt hur landet behandlar dem som med livet som insats och under svåra förhållande lyckats undfly de krig där vi medverkar på olika sätt, både med soldater och vapen. Men när man tittar på vår historia och våra politikers handlande så är det varken nytt eller förvånande. Det finns mycket skamligt under ytan, även om man efter bästa förmåga vill marknadsföra oss som hedervärda och moraliskt högstående.

Annonser
Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

Ngraord i april

OLYMPUS DIGITAL CAMERAIMG_5782

Det var längesen jag skrev något här. Nu gör jag det nu utan att ha något viktigt att förmedla. Det har det inte handlat om tidigare heller, något viktigt alltså. Men jag har gillat att ha en hemsida och jag trodde, när jag skaffade den, att jag skulle fylla den med allt vad jag tycker och vill dela med mig av. För tycker gör jag om allt och många. Egentligen kunde det räcka att jag tycker om allt men inte om många. Jag har på ett filosofiskt plan insett att värderingar inte är något som man behöver dela med sig av om det inte finns en stark motivation. Det är allt för vanligt att ha åsikter om mycket som man egentligen inte har med att göra. Det kan räcka med vad man tycker om sig själv och ta konsekvenserna därav.

Nu är jag medveten om att jag använt ordet MAN flera gånger. Det är ofint i vissa kretsar men jag tycker det är relevant där jag använder det. Många, särskilt unga rättänkande, skriver och säger istället EN. Det hör tiden till. Om jag förstått det rätt handlar det om att ordet kopplas till könsbegrepp och att det inte passar sig i moderna tiden att vara han eller hon. Nu skall man vara hen och man bör säga EN, ett räknetal. Någonstans läste jag att ordet MAN i den bemärkelse som jag åsyftar här inte har koppling till maskulinum. Ordet har sin rot någon helt annanstans. Jag borde ta reda på hur det förhåller sig och inte bara tro för jag trivs med att använda ordet MAN som jag brukar och kommer nog att fortsätta med det om jag inte blir övertygad om att det är fult och förtryckande eller menat att förhärliga mannen.

Jag gillar att skriva. Livet är och har varit långt och intressant med en hel del udda inslag som i och för sig kunde vara grund till en bra berättelse. Men egentligen så gillar jag helt enkelt bara att låta fingrarna hitta sina tangenter och lätt glida över tangentbordet medan ord bildas. Det är nog den främsta anledningen till jag med välbehag sätter mig att skriva en A4-sida full med bokstäver som tillsammans bildar ord och meningar. Det är inte bara fingerrörelsen som roar mig. Också tanken som kommer före orden fascinerar mig. En gång för ganska länge sedan när jag en längre tid suttit isolerad i ensamcell fann jag ett intressant tillstånd. Om jag avstod från tidningar och meningslös information så kunde jag efter att jag vaknat sätta igång att skriva och i huvudet upprätthålla tre spår samtidigt. Jag var medveten om det jag skrev samtidigt som jag kollade lite bakåt på det jag skrivit, att jag stavat rätt, samtidigt som jag funderade på vad fortsättningen skulle bli. Det var ett effektivt tillstånd för att producera text. Det fungerade bara om jag satte mig att skriva direkt efter uppvaknandet och en enkel frukost. Om jag läste tidning, lyssnade på radio, eller på annat sätt tog in information så var det omöjligt att uppnå det önskade tillståndet. Värst var det om jag hade ägnat uppmärksamhet åt veckotidningar och tittat på bilder av andras liv och personligheter. Då kunde det ta ett par dagar innan jag återfann det önskade tillståndet.

Sen dess har jag respekt för vad jag tar till mig. Utifrån den erfarenheten är det lätt att inse vad till exempel slötittande på meningslösa tv-program betyder för sinnets förmåga att fokusera. Jag tror att människan är dummare i denna så kallat moderna tiden då vi är utsatta för så mycket meningslös information. Jag har tänkt tanken att vi eventuellt bara har en begränsad kapacitet för vår nyfikenhet. I det moderna samhället, där vi från alla håll och ständigt bombarderas med reklam och annan information som egentligen inte betyder något för oss, blir vi så mättade att vi inte har förmåga kvar att vara nyfikna på det som kunde berika oss och föra framåt. Kan det vara så? Är det därför människan lydigt finner sig i att vara styrd av, och acceptera, ledare som tycks sakna förmågan att tänka stort och handla därefter.

Det är helt enkelt kul att låta fingrarna utföra tankarnas gång. Det får räcka som anledning till text av svarta bokstäver mot vit bakgrund.

MAN pron. oböjl. Ordet korresponderar med possessivpron. SIN o. refl.-pron. SIG. Har sin rot i ordet människa enligt etymologiskt lexikon. Jag fortsätter använda ordet MAN i dess egenskap som pronomen.

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

Pokemon i stan

IMG_6920Jag slutade räkna när jag kom till sjuttiofem. Så många människor ser jag utanför stadsbiblioteket i Malmö från platsen där jag sitter innanför de stora glasrutorna på andra våningen. Av dem ser jag bara fyra personer som inte stirrar i sin telefon. En är ett barn i vagn, en annan passerar med böcker under armen och ytterligare två står med en vanlig gammaldags karta framför sig och tycks diskutera vilken väg man skall ta. Måste vara många Pokemon i området. Det är ett fenomen som jag inte tidigare sett, att så många på samma plats har exakt likartat beteende. En vän påpekade när jag på ett socialt forum ironiserade över sysslan att det bara är en app och en lek som för folk samman. De utanför fönstret synes inte kommunicera. Inte ens de som står i grupp tycks kommunicera med varann. Några sitter, några står, en del går sakta framåt. Alla har sina huvuden framåtböjda. Solen skiner. Ok, det är en lek och det är kanske jättekul. Jag har inte provat. Men det är väldigt likt en masspsykos, många med exakt likartat beteende. Några lämnar flocken, andra tillkommer. Jag lägger ingen värdering till det jag betraktar. Är bara förvånad och fascinerad över det jag aldrig förut sett. Vid ingången till biblioteket sitter som vanligt mannen från Bulgarien med sin pappmugg framför sig och hoppas på mynt. Han hejar på alla som passerar och ler stort i solskenet.

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

Alltså här händer ju ingenting …..

…. tur att det händer mer i verkligheten. Men vad skall man med en blogg till om man inte lägger dit något där ibland. Så tänker jag emellanåt och försöker klämma fram något som fyller på. De e ju larvigt att det skall gå till så när jag bara spritter av åsikter och tyckanden och älskar att uttrycka dem högt. Grejen e nog att här är en död mur. Ingen respons, inte ens ett eko. Då är det skojigare att ropa på många andra ställen. Men lite snyggt att ha en blogg ändå.

Nu kom jag på något. Under försommaren så var vi resande i vår lilla buss. Under frukosten hade vi ofta sidodörren öppen för det var en varm tid. Då brukade jag ta en bild rakt ut från platsen där jag satt på sängen med frukostbrickan bredvid mig och Bettan på andra sidan brickan. Då kunde det se ut så här:

IMG_5912IMG_5934IMG_5950IMG_6201IMG_6802IMG_6261IMG_6603IMG_6601

Och min favorit. Det ultimata skithuset:IMG_6754

I övrigt medan färden gick över berg och genom dalar, genom trånga gränder och över öppna fält så gick även tiden. Sex veckor förflöt med spännande äventyr och händelser. I Frankrike strejkade man i protest mot att regeringen tvingade igenom lagar mot folkets vilja. Inget bränsle kom fram till bensinstationerna. Långa köer till de få öppna mackarna och man fick bara tanka tjugo liter per fordon. Men det var ok. Klart att man skall protestera mot maktens övergrepp.

IMG_6763IMG_6831IMG_6847IMG_6828

Det jag inte gillar med det här stället att lägga text och bild är att det inte kommer upp som man lagt det när man klickar på publicera. Men skit samma. Nu får det vara som det blir.

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

Vitsippor i skogen men ännu inga löv på bokarna

IMG_5874.JPG

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

I Skåne

IMG_5793IMG_5786

Bortom staden in bland träden löper vattnet i en djup ravin. Långt upp längs väggarna är stenarna runda. Man kan gissa att det för mycket länge sen var en bred flod. Ännu slingrar sig vattenfåran brusande fram. Ena sidan ligger i skugga, den motsatta är solbelyst. Den näraliggande skogen är orörd sedan lång tid. Om några veckor, eller tidigare, kommer ljuset att silas genom bokarnas första skira blad. Ett förunderligt ljus uppstår. En strömstare flög tätt ovan ytan.

IMG_5782.JPG

Denna dagen var himlen blå och skogen genljöd av fågelsång. Det var nästan vindstilla.

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

Snart vår!

IMG_5735

Det har hittills inte varit så ofta, men det händer att himlen är blå. På marken syns gula och vita små blommor. Fåglar sjunger och det är ett nöje att cykla genom staden.

IMG_5741IMG_5737

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar